Bland tigrar, apor, kor och bergstoppar.
Idag, gott folk, har Happy Walk inte bara tagit sig an vägar. Vi har dessutom trotsat fysikens lagar och bestigit ett berg!
Men mer om det senare.
För vi börjar där vi slutade igår. På Dolphin Bay Resort i utkanten av Pranburi där vi tillbringade både natt och morgon. En morgon som inleddes på absolut bästa sätt – med en fantastisk frukostbuffé! Där fanns allt från frukt till youghurt till ägg, kaffe, te, juice och allt såntdär annat göttigt som man kan kanske mer önska än kräva av en kvalitetsfrukost. Allt fanns och vi njöt. Speciellt tjejerna.
Vi fick sedan skjuts till den punkt där vi avslutade gårdagens etapp – strax utanför Sai Cave. Och kort efter promenadens start lirkade Calle fram en spännande historia från Christoffer om hur hans otroliga ärr kom till egentligen...
Imponerande kille det där.
Vidare tog vi oss så mot dagens slutmål som skulle vara Kui Buri. Inga konstigheter med det och det var en sisådär 22 km vi skulle vandra. Men redan efter en halvmil fick vi syn på något vi inte kunde låta bli att kika lite närmare på... En utsiktspunkt vid namn Khao Deng 725 meter senare lät ju intressant tyckte vi! Ett litet sidospår sådär till allt promenerande. Och med tanke på det bergiga landsskapet kändes förutsättningarna för att få lite schyssta bilder minst sagt goda!
Det började lätt. Plant. Och det kändes som att det här är ju piece a cake! Men allteftersom ökade både lutningen i antal grader, samt kroppstemperaturen i dito. Svetten formligen sprutade om oss när vi snavade, kämpade och klättrade oss uppåt meter för meter längs den vandringsled som fanns tillgänglig... Killarna höll bäst fart och blev vid ett tillfälle lite oroliga för att tjejerna ens var med där bakom...
... men det var de ju. Och till slut efter en tuff vandring uppåt fick vi så lön för mödan.
Vilken utsikt! Många bilder knäpptes av och räddast var Christoffer som knappt ens vågade titta när tjejerna skulle ta kort nära kanten. Calle försökte spela kaxig och modig, men han var rädd han också. Så det så.
Ner kom vi också till slut och väl där var alla väldigt trötta, men rörande överens om att det hade varit värt mödan. Happy Walk kan nu alltså också titulera sig bergsbestigare. Det ni.
Resterande del av rutten avverkades i extrem hetta och utan speciellt bra tillgång till varken mat eller dryckesställen, men trots sviktande krafter knatade vi alla på efter bästa förmåga och belöning kom så tillslut i form av mat och välbehövliga klunkar vatten. Därefter rullade det hela på lite av sig självt när autopiloten slogs på och till slut hamnade vi inte alls i Kui Buri, men väl i Kui Neau där vi hittade lite mysiga stugor att sova i, ett hav att bada i och några sköna grannar att hänga med. Fråga Calle och Evelina som minsann blev bjudna på fisk av finnen och hans thailändska kvinna.
Så är det med det. Den här dagen börjar lida mot sitt slut och vi kan summera 13 etapper, nära 30 mil och 1/3 av Happy Walk färdigpromenerat.
Wow.
För lite fler bilder från dagens etapp kan man surfa vidare in HÄR!
